Christian har precis sagt sitt om 2011 så nu är det min tur. Jag passar även på att summera hur väl mina förväntningar för 2010 slagit in.

Var står den svenska börsen om 1 år?

För 2010 trodde jag på en uppgång om 15 %, nu när vi har facit i hand så har svenska börsen gått upp drygt 23 %. Svenska börsen har varit en av de allra bästa under 2010 och gått upp mycket mer än ”liknande” börser.

Trots detta tror jag på ett fortsatt bra 2011. Sverige har med sin välskötta ekonomi klarat sig bra i finanskrisens spår. Och utan Euro-oktet på axlarna kan svenska företag fortsätta att växa under 2011.

När vi om ett år tittar tillbaka på 2011 tror jag att vi har fått uppleva en uppgång på svenska börsen om 15 %. Samma tips som förra året alltså.

Vad händer med dollarn under 2010?

Kronan har ett väldigt starkt år bakom sig. Just idag står USD/SEK i 6,75. Mitt tips för 2010 var att USD/SEK idag skulle stå i 7,35. Inte helt rätt med andra ord. Både USA och Euroländerna har haft ett väldigt tungt 2010 och jag ser inget som gör att denna trend inte kommer fortsätta under 2011. Mitt tips för 2011 är att en dollar om ett år kostar 6,40.

Vad händer med oljepriset under 2010?

Mitt i prick!!! Mitt tips för 2010 var att oljepriset (Brent) skulle stiga under året och att vi skulle sluta på 93 USD / fat. Just i detta är priset 93, 38. Mycket närmare än så kommer man inte. För 2011 tror jag att oljepriset kommer fortsatt stiga uppåt, i takt med att världsekonomin sakta återhämtar sig. Dock inte lika stor ökning som under 2010. I slutet av 2011 tror jag ett fat Brent kostar 112 USD.

Vad kan vi förvänta oss av Ingves under 2011?

Här hade jag fel i min prognos för 2010. Jag trodde att Riksbanken skulle vara betydligt mer försiktig med att höja reporäntan med tanke på oron i omvärlden. Idag är reporäntan 1,25 %. Jag tror att Riksbanken kommer följa sin utstakade räntebana vilket ger en reporänta om ett år om 2-2,25 %.

Vilka marknader ska jag satsa på i mitt fondsparande 2011?

Sverige gick väldigt bra under 2010 men det gjorde även många tillväxtekonomier, undantaget är väl Kina som hade ett ganska blekt 2010 om man jämför med de senaste seklekts utveckling. För 2010 tror jag fortsatt på tillväxtekonomierna. BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) är en bra start. Mina favoriter inför 2010 var Brasilien och Kina. Brasilien och hela Latinamerika har gått väldigt bra, medan Kina som sagt har haft det lite trögare. För 2011 väljer jag ut två marknader som mina favoriter, Brasilien och Ryssland.

Missa inte vår omröstning till höger om hur du tror börsen utvecklar sig under 2011.

Gott nytt år!

För exakt ett år sedan summerade jag 2009 och försökte sia om vad som skulle hända 2010. Prognosen tog sin utgångspunkt i den svenska börsen, dollarn, oljepriset och den svenska räntan.  Nu när det är dags att summera 2010 kan jag konstatera att jag inte var helt fel ute.

Den svenska börsen:
Min prognos för den svenska börsen grundade sig i starka stimulanser och låga förväntningar som de svenska börsbolagen skulle ha goda möjligheter att överträffa.

En titt i backspegeln kan vi konstatera att det första halvåret 2010 var nervöst på grund av att läget i Grekland visat sig vara värre än vad man tidigare trott, det fick marknader runt om i världen att falla kraftigt under våren. Börsen präglades av nervositet och en rädsla för att krisen skulle sprida sig till övriga Euro länder. Under sommaren kom sämre statistik än väntat från den amerikanska ekonomin vilket påverkade börshumöret negativt. Sedan september har vi sett en positiv utveckling på grund av bättre företagsrapporter och förbättrad konjunktur i USA. Den positiva utvecklingen under fjärde kvartalet har dock kantats av orosmoln inom euro området. Den stora utmaningen under 2010 har varit att våga tro på fortsatta uppgångar i stället för att låta sig skrämmas av de ekonomiska kriserna i omvärlden. Nu när vi stänger böckerna för 2010 gör vi det med en stark uppgång på drygt 23 procent. Detta är dock en bit ifrån min överoptimistiska prognos på upp till 35 procent.

Vad kan vi då förvänta oss av den svenska börsen 2011?
Jag har en positiv grundsyn för börsen 2011. Rent historiskt är det sällsynt med en tillbakagång på börsen under denna del av konjunkturcykeln. Vi befinner oss i början av en högkonjunktur vilket kommer att återspegla sig i företagsvinster och börskurser. Kommer dessutom USA igång ordentligt under 2011 kommer globala BNP att lyftas, vilket kommer ge positiva effekter även för den svenska börsen. Jag tror dessutom att vi kommer att få se ett antal stora strukturaffärer på den svenska börsen under året. Många storföretag sitter med starka balansräkningar och en stark oro för framtida tillväxt, vilket kan lösas med uppköp. Håll utkik efter uppköpskanditater!

Hoten från 2010 kvarstår med skenande råvarupriser, för  kraftigt stigande räntor och hoten för nya orosmoln inom Euro området. Dessa hot bör dock endast kunna ge tillfälliga hack i kurvan under året. Det stora hotet mot ett positivt börsår 2011 är istället utvecklingen i BRIC länderna med Kina i spetsen. Om något oförutsett sker i Kina kan det lägga sig som en sur filt över hela världen.
Grundtipset för 2011 är en uppgång på runt 20% för att vara mer konkret säger jag 18%.

Vad händer med dollarn 2011?
Jag förutspådde att dollarna skulle handlas under 7 SEK i slutet av 2010. I skrivande stund handlas en dollar till under 6,80 SEK. Under 2011 tror jag att den starka svenska kronan blir ännu starkare. I slutet av 2011 tror jag att dollarna kommer att handlas till runt 6,50 SEK.

Vad händer med räntan under 2011?
Jag förutspådde att vi skulle få en ökning av reporäntan med mellan 75-100 punkter under året. När vi blickar tillbaka på 2010 kan vi konstatera att vi fått tre höjningar a 25 punkter under året. Sveriges starka ekonomi kommer att ge fortsatta höjningar av räntan under nästa år. Riksbanken egen prognos för 2011 pekar på mer en fördubbling av reporäntan under 2011. Riksbanken kommer att hålla 6 möten under 2011 jag tror endast att de kommer höja räntan under 4 av dessa möten vilket skulle ge en reporänta på 2% i slutet av 2011. Riksbanken kommer att bli tvungna att hålla tillbaka under året eftersom EU och USA drar ut på sina ränteökningar.

Vad kan vi förvänta oss av oljepriset?
Oljepriset har gått upp starkt under 2010 och jag tror vi kommer att få se en fortsatt uppgång under 2011. Om inte världsekonomin får sig en ordentlig törn under 2011 kommer råvarurallyt att fortsätta. Efterfrågan på olja kommer att öka under året framförallt från Kina och övriga tillväxtländer. Jag tror att vi kan få se ett oljepris på över 110 dollar fatet i slutet av 2011.

Om något verkar vara för bra för att vara sant så är det oftast det.  Detta har de 780 målsägande i härvan kring Habo finans, bittert fått erfara.  Med löften om höga vinster genom daytrading i framförallt Ericsson, lockade Habo Finans till sig över 100 miljoner kronor som placerades i investeringsfonden Diamanten. Habo finans lockade till sig spararnas pengar med löften om 40 procentig skattefri årlig avkastning.

Allt tyder på att Habo Finans VD Peter Rosendal när marknaden gått mot honom, på klassiskt maner betalat efterfrågade utbetalningar med nya kunders pengar. Han står nu åtalad för bedrägeri och bokföringsbrott. Vilken upprättelse som de drabbade spararna får och vilket straff som erläggs de ansvariga, återstår att se. Allt tyder dock på att det blir en dyr läxa för de drabbade spararna.

Detta är varken första eller sista gången som vi ser finansiella bedrägerier där småsparare förlorar pengar. För att slippa bli drabbad själv är det viktigt att komma ihåg att det inte finns några snabba cash.

Det är inte så vanligt längre med aktieägarförmåner bland Stockholmsbörsens bolag. Flera kända exempel på förmåner till aktieägarna har dragits tillbaka under senare tid, exempelvis hos SEB. Det finns dock fortfarande ett antal bolag som ger förmåner till sina aktieägare. Två exempel på företag som ger sina aktieägare förmåner är Skistar som ger sina aktieägare rabatt på boende och liftkort samt New Wave som ger sina aktieägare rabatt i företagets butiker och övriga verksamheter.

Aktieägarförmåner är inte ett enskilt skäl till att investera i ett företag, men tror du på företaget kan en bra aktieägarförmån ge dig ett mervärde i ditt aktieägande. Som aktieägare kan man se aktieägarförmåner som en form av direktavkastning på sitt ägande. Om vi tittar på Skistars aktieägarrabatt som exempel: Skistar ger sina aktieägare (de som äger över 200 aktier) 15 % rabatt på sina liftkort.  Skistars aktie är i skrivande stund värderad till 127,50, 200 aktier innebär med andra ord en investering på 25 500kr Ett liftkort under en vecka i Åre kostar 1820 kr för en vuxen och 1510 kr för ett barn. För en familj med två vuxna och två barn kostar liftkorten under en vecka i Åre sammanlagt 6 660 kr. Är du aktieägare i Skistar får du 999 kr i rabatt. Din aktieägarrabatt har under en vecka i Åre gett dig en direktavkastning på 3,9 % d v s 5 kr per aktie.

Ett ägande i ett företag som har bra aktieägarförmåner kan med andra ord ge dig ett stort mervärde över tiden, utöver eventuell kursuppgång och utdelning.

Jag tror att fler aktiebolag skulle gynnas av att ge förmåner till sina ägare.  Aktieägarrabatter skapar ett lojalt ägande och gör aktieägarna till goda ambassadörer. Bra aktieägarförmåner bör även på sikt skapa en större spridning i ägarbilden, med en ökning av privatpersoner bland ägarna.

Jag hoppas att fler företag framöver inför aktieägarförmåner och ser sina ägare som kunder och bra ambassadörer för verksamheten.

Idag läser jag den tragiska nyheten att tre personer idag dött i samband med ett upplopp i Aten som en följd av den extrema ekonomiska kris som Grekland befinner sig i. Man kan verkligen undra var det ska sluta.

I helgen verkade det som den finansiella oron lugnat ned sig något i och med att grekerna godtagit de krav som ställs från Euro-länderna och övriga långivare för att de ska slanta upp de gigantiska lån som Grekland akut behöver. Men det är minst sagt inte lugnt i Grekland och man ser vilken extrem påverkan det har på världens börser. I Stockholm har börsen nu sjunkit kraftigt två dagar i rad och bedömare tror att det kommer fortsätt ned till årets uppgång är utraderad.

Som svenskar kan vi nog tacka vår lyckliga stjärna att vi inte gått med i EMU och bytt ut kronan mot Euron. Till viss del kan man jämföra Greklands kris med den vi upplevde i början av nittiotalet i Sverige. Då var Sveriges ekonomi på ruinens brant och det var ganska nära det slutade riktigt illa. Lika oförstående jag är till de svenska politiker som försatte oss i den krisen lika tacksam är jag till de svenska politiker som bet i det sura äpplet och föredömligt tog oss ur krisen. Även om det innebar väldigt många impopulära åtgärder och besparingar.

En skillnad mellan Sverige och Grekland är att vi i Sverige inte är lika benägna att visa vårt missnöje på gatorna som man nu ser i Aten.  Jag har full förståelse för att grekerna är ute på gatorna men det kommer nog tyvärr hjälpa föga.  Situationen som Grekland nu befinner sig i är följden av många års misskötsel av ekonomin och grekerna har många  tuffa år framför sig innan krisen är under kontroll.

SCB (statistiska centralbyrån) har gjort felaktiga beräkningar i den senaste detaljhandelsstatstiken. Den presenterade statistiken visade på en tillväxt på 4,3 procent när det i själva verket var 2,5 % i löpande priser.  Innan detta fel upptäckts hos SCB hann de revidera upp sin tillväxtprognos för 2010. Detta är inte första gången som SCB räknar fel i sin statistik, första gången de räknade fel var KPI-inflationen under 2008.

Inom vissa yrkeskategorier är det inte okej att göra stora misstag. Detta gäller yrkeskategorier där misstag kan leda till en ödesdiger utgång. Jag tänker främst på läkare, poliser, brandmän och andra yrkeskategorier där ett misstag kan leda till personliga tragedier.  Nu vill jag inte jämföra SCB:s misstag med misstag av yrkeskategorierna ovan, men det är många som tar ekonomiska beslut till viss del baserade på befintlig statistik. Felaktig statistik från SCB kan leda till felaktiga prognoser vilket i sin tur kan leda till felaktiga investeringar och i värsta fall felaktiga beslut av exempelvis riksbanken.

Det är viktigt att minimera felen från SCB och vidta nödvändiga åtgärder för att på sikt eliminera möjligheterna att göra fel. Under tiden bör du ta statistiken med en nypa salt och väga in fler parametrar i din beslutsprocess.

Min kollega Christian skrev nyligen om det finansiella kaoset som pågår i Grekland. Nu tror många förståsigpåare att Spanien står på tur. En som gått extra hårt åt Spaniens ekonomiska framtid är nobelpristagaren Paul Krugman som bedömer att Spanien är ett klart värre fall än Grekland (hur det nu är möjligt kan man undra).

Budgetunderskottet i Spanien var 2009 11,4 procent av BNP vilket kan jämföras med Greklands 12,7 procent. Båda länderna ligger betydligt över de max 3 procent som EU tillåter. Till skillnad från Greklands (121 procent av BNP) ligger Spaniens statsskuld på en fortfarande rimlig nivå.

Det som många av Spaniens belackare är oroliga för är att den spanska regeringen inte kommer klara att använda hårdhandskarna mot budgetunderskottet som man lovar. Med en arbetslöshet på cirka 20 % (bland de högsta i EU) kommer det krävas väldigt tuffa politiker och åtgärder för klara den ekonomiska krisen i Spanien. Att ytterligare försämra för de spanjorer som redan har det svårt genom att höja skatter/moms och samtidigt minska utgifterna kommer inte skapa några populära politiker. Långt därifrån.

Spaniens ekonomi är cirka 4 gånger större än Greklands och kommer därför vara ännu mer intressant för attacker från den skrupelfria marknaden.

Nu har 600 personer anslutit sig till den rättsprocess som förbereder en stämning mot Kapitalförvaltaren Acta. De har köpt en valutaobligation utgiven av Leman Brothers, affärerna har dessutom i många fall varit belånade och finansierats av den isländska banken Kaupting.  Detta var ingen bra kombination under hösten 2008.
När Lehman Brothers gick i konkurs förvandlas värdet för många av kunderna på valutaobligationen till skulder. Den stundande rättsprocessen grundar sig på bristen i information från Actas sida vid försäljningen av denna produkt.

I dagarna har kunderna fått ett bakslag från Allmänna reklamationsnämnden, som kommit fram till att Acta Kapitalförvaltning inte varit vårdslöst när de informerade sina kunder om riskerna med investeringar i valutaobligationerna.

Jag hoppas verkligen att föreningen Grupptalan mot Acta vinner rättsprocessen. Jag har genom åren träffat åtskilliga personer som via ”rådgivare” från Acta rent ut sagt blivit lurade. Kunderna har inte förstått vad de investerat i, vilka risker det innebär eller fått korrekt information av sin rådgivare.  Den så kallade rådgivaren har inte utgått från kundens sparsituation eller riskprofil i valet av investering. I de fall jag kikat på verkar det vara andra saker som styrt valet av investering, förmodligen den enskilda rådgivaren (läs säljarens) ersättningsmodell.

Jag är definitivt för att privatpersoner skall ta eget ansvar för sina investeringsbeslut, men det förutsätter att de får korrekt information av sin rådgivare.  Det är hög tid att FI sätter högre krav på finansiella rådgivare och att detta följs upp kontinuerligt, under tiden vill jag be er att ”ACTA er för dåliga rådgivare”!

Idag har vi bytt namn och domän från Aktiefondtips.se till Sparekonomen.se.

Anledningen till bytet är delvis att jag sedan vi lanserade Aktiefondtips.se för några år sedan ångrat domänvalet. Det är vara svårt att komma ihåg samt ett dåligt namn helt enkelt. Dessutom har bloggen utvecklat sig och skriver betydligt bredare än bara om aktier och fonder vilket även gör namnet missvisande.

Att valet för nya namnet och domänen föll på Sparekonomen.se är att uttrycket Sparekonom är ett begrepp som används mer och mer om personer som ger tips kring sparande och ekonomi, vilket är huvudsyftet med denna blogg.

Ni kan fortsatt nå oss på samma email: info@aktiefondtips.se

Den senaste tiden har Grekland stått i skottgluggen för en massiv kritik mot bakgrund av det prekära läget landet befinner sig i. Kritiken har dels kommit från EU och dels från individuella medlemsländer. Greklands vice premiärminister Theodoros Pangalos har nyligen gått ut och bemött denna kritik och jag måste säga att han tagit de offentliga bortförklaringarna till en helt ny nivå!

Kritiken rörande Greklans finansiella status vid införandet av EMU förklarar Theodoros med att de endast agerat som andra länder, ” ”Man lägger helt enkelt vissa penningbelopp på nästa år. Så gjorde alla och Grekland gjorde det i mindre omfattning än exempelvis Italien”, sade Pangalos”.  Denna förklaring är som tagen från sandlådan och helt okej om den kommer från en femårings mun.

Tyskland har gått i bräschen för kritiken mot Grekland och som svar på tal tar Theodoros upp Nazisterna agerande under 2:a världskriget. ”De förde bort det grekiska guldet ur Greklands riksbank, de förde bort de grekiska pengarna och återlämnade dem aldrig”.  Denna något långsinta kommentar är allt annat en förklaring till det aktuella problemet.

Theodoros uttalande måste vara en mardröm för regeringens PR stab. De sitter säkert och gnuggar sina geniknölar efter en lösning på detta klavertramp.

Om Grekland styrs efter ovan principer har vi inte sett det sista om krisen i landet!