Det har väl knappast gått att undvika att Swedbank lämnat kvartalsrappport idag. Deras rekordförlust var det första jag hörde om på nyheterna i morse.

Rapporten var betydligt sämre än väntat. Förväntningarna låg på ett positivt resultat om 693 miljoner SEK där 3 miljarder SEK  i kreditförluster ingick. Resultatet blev istället en förlust på 3,4 miljarder SEK där kreditförlusterna uppgick till 6,8 miljarder SEK. Stor skillnad.

Nu verkar det väldigt tydligt att nya VDn Michael Wolf valt att ta fram så mycket lik i garderoben som möjligt vilket försämrat resultatet. Detta är brukligt av nya VD:ar gör så då de vet att de första kvartalets eventuella resultat inte kommer tillskrivas dem utan den tidigare ledningen. Denna  manöver gör ju även att framtida kvartal kommer se bättre ut vilket så klart inte är dåligt för Herr Wolf heller.

T ex är 6,5 av de 6,8 miljarder i kreditförluster ”endast” reserveringar, dvs det är ännu ej klart att de blir faktiska kreditförluster. Detta är såklart en väldigt stor del, men jag personligen skulle inte bli förvånad om merparten av reserveringarna faktiskt slutar som kreditförlust. Merparten av reserveringarna är för Baltikum och Ukraina och där verkar det inte finnas någon räddning på ekonomin.

Det är väldigt svårt att bedöma Swedbanks framtid. Helt klart är att de har en väldigt oroväckande exponering av sin låneportfölj vilket gör att i alla fall jag inte tycker att de är köpvärda just nu. Det är helt enkelt för mycket risk. Vill man köpa en bank så finns det betydligt bättre och säkrare val (men som såklart kanske inte har samma uppsida). Vad tycker ni? Köp eller Sälj på Swedbank? Kommentera gärna nedan.

Finanskrisen vi är mitt i just nu är inte att leka med. Vanliga mindre kriser och lågkonjunkturer kan ofta vara bra långsiktigt då de trimmar bort ej fungerande fenomen. Man kan jämföra det med bantning. Om man fått lite övervikt är det ofta sunt att banta och trimma bort lite. Så kan man till viss del säga att det var under IT-bubblan i början av 2000-talet. Då blomstrade många IT-företag som inte hade sunda affärsidéer som rätteligen (i alla fall från ett marknadsperspektiv) blev utslagna under den påföljande IT-kraschen.

Denna ”IT-utrensning”  har för det goda med sig att dagens IT-bolag ofta är väldigt sunda och har klarat sig välidgt bra i rådande finanskris jämfört med många andra branscher.

Skillnaden nu är att rådande finanskris verkar vara så djupgående att den får de ekonomiska hjulen att stanna upp så pass mycket att även sunda bolag drabbas och kommer gå under. Det är inte tal om någon sund form av bantning utan snarare en svältdiet som sätter djupa spår i form av att annars hälsosamma bolag stryker med.

Enda fördelen med den svältdiet vi befinner oss är att all möjlig tänkbar skit flyter upp till ytan. Jag behöver väl bara nämna subprime-lån i USA, Swedbanks vidlyftiga utlåning i Baltikum och Ukraina, Bernard Madoffs pyramidspel med sparares pengar i USA och nu nyligen hela bonusträsket i Sverige med AMF och Wanja Lundy-Wedin i spetsen.

Nu när Riksbanken är på väg mot nollränta är det extremt viktigt att hålla koll på avgifterna om man sparar i korta räntefonder.  Jag kan tänka mig att många flytt aktiefonder de senaste året till förmån för de säkrare räntefonderna.

Visst, en kort räntefond är fortfarande säker men man vill väl inte hamna i ett läge där avgiften till fonden är högre än den avkastning man får. Snart kan detta vara verklighet (om det i vissa fall redan inte är det). Avgifterna skiljer sig ganska mycket mellan olika korta räntefonder, ett urval:

Spiltans räntefond – 0,1 % i avgift

Öhmans penningmarknadsfond –  0,1 % i avgift

Nordea Sekura – 0,75 % i avgift

Swedbank Roburs svensk likviditetsfond – 0,95 % i avgift

Inte helt oväntat är det storbankerna (som alltid) som ”rånar” sina kunder med ofattbart höga avgifter. Med ett mer normalt ränteläge så blir det där lite avkastning över till dig som sparare även om avgiften är 0,95 % per år men med en rekordlåg ränta som vi ser framför oss är det inte säkert att så kommer vara fallet.  Det kan vara att avgiften för din korta räntefond är större än avkastning. Ganska värdelös produkt i så fall. Minst sagt.

Så se över avgifterna om du har korta räntefonder. Antingen byta till en med en låg avgift eller kanske ännu bättre i dessa tider, sätt pengarna på ett sparkonto med hög ränta. Även om Riksbanken sänker till 0 % så kommer du kunna få i alla fall runt 1 % i inlåningsränta utan bindningstid. Och till detta tillkommer inga avgifter…

I dessa dagar ser vi väldigt tydliga bevis på hur illa det kan gå om man väljer att belåna sina aktier för att köpa ännu fler aktier. Det är hos många nätmäklare och banker möjligt att låna upp till 80 % av värde på de större aktierna på Stockholmsbörsen (tidigare även i Swedbank). Låt oss göra ett räkneexempel på hur snabbt och enkelt det kan gå väldigt illa.

• Du har 100 000 kr i kontanter
• För dessa köper du Swedbank-aktier
• Dessa belånar du till 80 %
• Detta ger dig 400 000 kr i lån från banken som du köper ytterligare Swedbank-aktier för
• Nu har du Swedbank-aktier för 500 000 kr
• Sedan går Swedbank-aktien ned med 25 %
• Dina belånade aktier är nu bara värda 375 000 kr
• Du är fortfarande skyldig banken 400 000 kr
• Dina initiala 100 000 kr är puts väck och du är skyldig banken 25 000 kr

Ovan scenario är osannolikt i så motto att banken normalt inte kommer låta det gå så långt utan de kommer tvångsälja dina aktier tidigare, men sjunker aktien snabbt hinner bankerna inte alltid med att tvångssälja. Ovan var ungefär det som hände Sparbankstiftelerna när Folksam och gänget drog in sina panter för de lån Sparbankstiftelerna tagit för att köpa mer aktier i Swedbank för pengarna de inte hade.

Att belåna aktier är väldigt riskfyllt, ofta mer riskfyllt än att handla med optioner då man kan riskera att förlora mer än man själv satsar. Mitt råd är att aldrig belåna sina aktier. Det är faktiskt lite som med de så populära SMS lånen att om möjligt så ska man hålla sig ifrån aktiebelåning så länge det inte är ens sista utväg. Jag tror gubbarna på Sparbankstiftelerna håller med mig i dessa dagar.

Nu är det dags för en ny månadens fråga. Förra månaden var frågan:

Hur går börsen under 2009?

* Upp (68,0%, 151 Röster)
* Oförändrad (12,0%, 27 Röster)
* Ner (20,0%, 44 Röster)

Totalt antal röstande: 222

En klar majoritet av er tror alltså på att börsen kommer gå upp under 2009. Månadens fråga för mars ligger ganska nära föra månadens. Månadens fråga är:

Är det dags att köpa aktier?

Ja

Nej

Börsen har fortsatt att falla senaste veckorna. Är botten nu nådd och är det dags att köpa aktier igen? Röstar gör du som vanligt till höger på sidan.

Att General Motors (GM) storhetstid är över är det ingen som argumenterar emot längre. Den har varit över under en ganska lång tid. Värdet på bolaget fortsätter att rasa och just nu är anrika GM värt cirka 1 miljard USD. Läste i SVD igår lite ”lustiga” jämförelser angående detta:

– Volvo Lastvagnar är 10 gånger högre värderat än GM

– GM värderas lägre än både Castellum (fastigheter) och Elekta (tillverkar strålknivar) vilka båda i sammanhanget är två ganska okända svenska bolag

– GM har beräknat att det skulle kosta cirka 10-18 miljarder SEK att under ordnade former lägga ned dotterbolaget Saab. Inte konstigt att de då valde rekonstruktion då en ordnad nedläggning skulle kosta mer än vad hela GM värderas till.

Läste en artikel på Placera.nu för ett tag sedan. Där var aktieanalytikerna Björn Davegårdh och Simons Blecker överens om devisen att ”Vågar man inte köpa nu ska man aldrig köpa aktier”.

Jag kan inte mer än att hålla med dessa två herrar. Om man inte vågar köpa aktier i en lågkonjunktur ska man inte hålla på att köpa aktier överhuvudtaget. Det måste ju vara bättre att köpa aktier i en lågkonjunktur när aktierna är förhållandevis lågt värderade än under en högkonjunktur när aktier står betydligt högre.

I denna fråga kan jag dock inte påstå att jag lever som jag lär då jag hittills valt att helt hålla mig utanför marknaden under hela lågkonjunkturen. Jag är dock helt medveten om att detta är helt fel strategi om jag långsiktigt vill spara och investera i aktier.

Förnuftet har hittils besegrats av min oro. Jag ser heller inte att förnuftet kommer få överhanden kortsiktigt men jag hoppas att min oro stillas innan vi är mitt inne i nästa högkonjunktur. Annars kommer jag reta mig för att jag var så feg.

Läste precis på di.se att mikrobloggen Twitter tagit in närmare 300 MSEK (35 MSUD) i en nyemission.  Jättekul för dem och roligt att se att det fortfarande går att få riskkapital.

Det jag ställer mig frågande till är vad pengarna ska användas till. Twitter är ett amerikanskt bolag och är den största mikrobloggen just nu. En mikroblogg, som är ett nytt fenomen, är ett sätt att med max 140 tecken meddela dina vänner vad du pysslar med för stunden, t ex ”Är på Burger King och äter lunch” eller ”Sitter hemma och kollar på På Spåret”.  Dessa meddelanden kan du både skriva in på nätet eller i mobilen. Jag tycker själv att det är en bra och rolig tjänst. Det tycker även Sveriges Riksdag som startat Twixdagen.se där man kan följa vad vår folkvalda göra. Förutom Twitter har finska Jaiku blivit en stor mikroblogg och i Sverige tar Bloggy.se en hel del mark.

Om vi återgår till frågan. Vad ska Twitter med pengarna till? Enligt di.se ska pengarna användas till att fortsätta utveckla bolaget och utveckla nya intäktsströmmar. Idagsläget har bolaget mer eller mindre inga intäkter. Det står även att Twitter endast har 29 anställda. Vadå, endast? Med tanke på att de inte tjänar några pengar tycker jag det är väldigt många anställda. Jag har svårt att se vilka intäktströmmar som Twitter kan skapa. Tittar man på vanliga bloggar har det visat sig vara väldigt svårt att tjäna pengar på dessa och jag ser inte hur det kommer bli enklare med mikrobloggar. Snarare tvärtom.

Jag får lite .com-vibbar när jag läser om Twitters nyemission. ”Hitta nya intäksströmmar” var ett modeord år 2000 och jag blir rädd varje gång jag läser det. Intäkter ska finns med från dag 1 och inget man försöker fundera ut efter ett tag. Misstolka mig inte, jag tycker Twitter har en väldigt bra tjänst och jag önskar dem alla lycka i framtiden. Jag förstår bara inte hur de som just investerat 300 MSEK kommer kunna få tillbaka sina pengar. Om något år vet vi.

I artikeln nämndes även ett rykte om att Facebook erbjudit 4,2 miljarder för Twitter. Om jag ägde Twitter och detta var sant skulle jag sälja bolaget utan att blinka…

I kristider är det alltid en rusning till mer stabila och handfasta investeringar som t ex guld. Priset på guld har ingen direkt korrelation med börsindex vilket gjort det till en investering som många flyr till när det vankas orostider.

Det som är lite tråkigt med guld är att där inte finns någon inneboende tillväxt utan det man spekulerar i är utbud och efterfrågan på guld. I förra veckan var jag på ett frukostseminarium om reala tillgångar anordnat av ett par gamla kollegor till mig. Seminariet, som var mycket intressant, gällde 3 olika fonder de varit med och startat. Alla med fokus på reala tillgångar. Det jag tycker är intressant med fonderna är att de drivs av experter inom de område som investeringen gäller, t ex Jägmästare, Agronomer och inte klassiska fondförvaltare. Dessutom krävs inte en så extremt stor investering som brukligt för denna typ av reala tillgångar. Minsta insättning är 50 000 kr (vilket i och för sig mycket pengar men inte i detta sammanhang). Jag skriver lite kort om varje fond:

Realfond Ryssland

Koncept i korthet: Köpa jordbruksmark i en radie om 50 mil från Moskva. Omvandla till byggbarmark, stycka till tomter och sedan sälja.

Denna fonden är den som förväntas ge mest i avkastning, men såklart också förknippas med största riskerna. Framförallt en politisk risk. De som styr fonden har bland annat gjort samma sak för Ikea i Ryssland.

Realfond Brasilien

Koncept i korthet: Köpa jordbruksmark i det bördiga Brasilien som ska förvaltas och ge löpande avkastning för att sedan säljas efter 5 år.

Fonden ska drivas av svenska agronomer som flyttar till Brasilien. De viktigaste grödorna kommer vara Vindruvor, Papaya, Majs och Soja. Fonden förväntas både ge en löpande utdelning samt en vinst när investeringen realiseras efter 5 år.

Realfond Skog

Koncept i korthet: Köpa skogsmark i områden av Östersjöregionen där priset på skogsmark är lägre än på andra områden i samma region.

Enkelt förklarat bygger fondens idé på att utnyttja felprissättningar på skogsmark som finns i Östersjöregionen. Priset på massa och skogsprodukter är däremot transparent i regionen så den löpande avkastningen på en billig skogstomt blir samma som från en dyr.

För alla fonder gäller en lång investeringsperiod (inlåsning) på 3-5 år. Som alltid när det gäller strukturerade produkter som denna är det viktigt att läsa igenom prospekten så man vet exakt vad som kommer investeras i och vilka avgifter det är som gäller.

Är det då något som är värt att investera i? Det som tilltalar mig är att det just är reala tillgångar vilket göra att om något går fel i planen så finns ju t ex skogsmarken kvar. Risken jämfört med aktier som i många fall är hårt belånade känns betydligt mindre. Två av fonderna bygger även på principen med en löpande avkastning av den reala tillgången samt en generell värdeökning i marken. Det känns bra att ha dessa två ben att stå på.

Ni som läser min blogg flitigt vet att jag valt att stå utanför marknaden helt och hållet under cirka 1,5 år. Även om jag  finner dessa produkter intressanta så kommer jag troligtvis fortsätta att sitta på bänken och titta på ett tag till (dvs bli kvar utanför marknaden). Om jag ångrar mig så tycker jag att Realfond Skog är mest intressant. Den är för mig lättast att förstå, borde ha lägst risker men förväntade avkastningen är ändå helt okej.

Igår kom statistik som visade att inköpschefsindex stigit under januari. Detta efter att samma index sjunkit under 7 mörka månader i rad. Inköpschefsindex är ofta en bra indikator på hur industrin mår.

Betyder den brutna trenden i januari att vi sett botten på krisen och faran är över? Knappast. Det är för tidigt att säga om trenden är bruten, för det krävs ett par månader till med stigande inköpschefsindex.

Vi får hoppas att det blir så även om det i sig inte innebär att faran är över. När vi ser botten är det väldigt lång väg kvar. Dock är det psykologiskt väldigt skönt när man kan konstatera att botten är nådd, därav försöker alla leta efter dessa tecken just nu. Det är som att springa ett långt lopp, det är väldigt skönt när man kommit mer än halvvägs och vet att den värsta delen är gjord.