Det har skrivits en hel del de senaste dagarna om för-och nackdelar med aktier respektive fonder som sparform. Mest har det varit negativt om fonder och positivt om aktier.

Först ut var förre riksbankschefen Urban Bäckström som i dagarna ger ut boken ”Dags att köpa aktier?”.  En av hans stora käpphästar mot fonder är att majoriteten av fonder inte slår index. Detta är tyvärr ett faktum och jag håller med om att det är ett stort problem. Man köper  fonder för att man vill att ett proffs ska hjälpa en med att välja aktier. När då majoriteten av fonder inte ens slår index försvinner en väldigt stor poäng med att köpa fonder. I alla fall fonder som investerar i aktier som man själv lätt kan köpa. Istället för en svensk aktiefond kan man ju till en väldigt låg kostnad köpa svenska aktier och sätta ihop sin egen fond. Detsamma gäller ju inte om man vill investera i mer exotiska marknader som Kina och Indien där det både är svårt och dyrt att själv köpa aktier.

Nästa man ut att attackera fonder var Avanzas sparekonom Claes Hemberg. Även han utkommer med en bok i höst (”Spara mindre, få ut mer”). Claes går så långt att han säger att 90 % av alla fonder som erbjuds oss sparare i Sverige är värdelösa. Precis som med Urban håller jag i stort med Claes, en väldigt stor del av de fonder som erbjuds är verkligen dåliga och dyra.

Detta innebär inte att man inte ska spara i fonder utan att man ska vara väldigt noga vilka fonder man väljer. Och när det gäller Sverigefonder så är det oftast bättre om man själv sätter ihop en fond genom att köpa cirka 10 aktier som man långsiktigt tror på alternativt köpa en billig aktieindexfond, förslagsvis Avanza Zero som följer OMXS30 vilket innebär att du sparar i de 30 största bolagen på Stockholmsbörsen. Det fina med just Avanza Zero är att den inte har några avgifter alls. Då kan du vara säker på att ditt sparande växer i takt med börsen och slipper oron att du valt en dålig och dyr fond som presterar betydligt sämre än index.

En ETF är en fond som handlas på börsen precis som en aktie. Denna finansiella produkt är väldigt stor i bland annat USA där det finns cirka 800 st. Oftast är underliggande till en ETF ett index t ex NASDAQ 100 eller något oljeindex.

Om man ska jämföra dem med vanliga fonder är indexfonder de som är mest lika. Både ETF:er och indexfonder har oftast väldigt låga avgifter i förhållande med vanliga traditionellt förvaltade fonder. Förutom att de har låga avgifter är en stor fördel med ETF:er såklart att man kan handla dem över dagen, köpa på morgon och sälja på eftermiddagen. Dessutom får man tillgång till sina pengar direkt efter en försäljning och behöver inte vänta ett par dagar som vid en vanlig försäljning av fonder.

Där finns såklart fördelar med vanliga fonder i vissa lägen. Ibland tror man mer på en aktivt förvaltad fond till exempel. Men jag tycker det är viktigt att vi får mer ETF:er i Sverige, främst för att öka konkurrensen fondbolagen emellan. Det finns endast ett par stycken idag, bland annat XACT Bear och XACT Bull som jag tidigare skrivit om.

XACT Fonder (ägs av Handelsbanken) som ligger bakom ovan två har ytterliggare några får ETF:er och verkar ha mer eller mindre ”monopol” på börshandlade fonder i Sverige.

Jag efterlyser att fler fondbolag börjar erbjuda ETF:er och det snarast. Kan egentligen inte förstå varför ingen gör det. Enda anledning måste vara att de tjänar för mycket på de traditionella fonderna och att de är rädda för att kanabilisera på sig själva. Jag är dock övertygad om att om någon av de stora fondbolagen bara vågar satsa på börshandlade fonder kommer de bli en viktig konkurensfördel för dem och garanterat kommer de andra fondbolagen följa efter. Vem vågar vara först?

Nu när Riksbanken är på väg mot nollränta är det extremt viktigt att hålla koll på avgifterna om man sparar i korta räntefonder.  Jag kan tänka mig att många flytt aktiefonder de senaste året till förmån för de säkrare räntefonderna.

Visst, en kort räntefond är fortfarande säker men man vill väl inte hamna i ett läge där avgiften till fonden är högre än den avkastning man får. Snart kan detta vara verklighet (om det i vissa fall redan inte är det). Avgifterna skiljer sig ganska mycket mellan olika korta räntefonder, ett urval:

Spiltans räntefond – 0,1 % i avgift

Öhmans penningmarknadsfond –  0,1 % i avgift

Nordea Sekura – 0,75 % i avgift

Swedbank Roburs svensk likviditetsfond – 0,95 % i avgift

Inte helt oväntat är det storbankerna (som alltid) som ”rånar” sina kunder med ofattbart höga avgifter. Med ett mer normalt ränteläge så blir det där lite avkastning över till dig som sparare även om avgiften är 0,95 % per år men med en rekordlåg ränta som vi ser framför oss är det inte säkert att så kommer vara fallet.  Det kan vara att avgiften för din korta räntefond är större än avkastning. Ganska värdelös produkt i så fall. Minst sagt.

Så se över avgifterna om du har korta räntefonder. Antingen byta till en med en låg avgift eller kanske ännu bättre i dessa tider, sätt pengarna på ett sparkonto med hög ränta. Även om Riksbanken sänker till 0 % så kommer du kunna få i alla fall runt 1 % i inlåningsränta utan bindningstid. Och till detta tillkommer inga avgifter…

Idag kom nyheten att Hedgefondförvaltaren Ospraie Management stänger sin största fond efter fonden rasat drygt 27 % i augusti. Anledningen är att hedgefonden investerat i väldigt riskfyllda och illikvida företag inom energi- och gruvnäringen.

I ett brev till sina investerare skriver Ospraie Management skriver i ett brev till sina sparare att man avser att dela ut 40 % av hedgefondens tillgångar till spararna vid månadsskiftet och ytterligare 40 % vid årsskiftet. Resterande 20 % beskrivs som icke likvida och kan ta flera år att få tillbaka.

Detta är en amerikansk hedgefond och det är säkert väldigt få, om ens några, svenskar som drabbas av detta. Dock belyser den på ett bra (om en lite otäckt)  sätt farorna med hedgefonder. Hedgefonder har ofta mycket mer fria tyglar än vanliga aktiefonder och dessutom är de lika ofta sämre reglerade vilket innebär att insynen i fonden är sämre.

Många hedgefonder (men långt i från alla) investerar ofta i högrisk och illikvida tillgångar. Så länge börsen går upp så är allt frid och fröjd men när motsatsen händer (vilket den alltid gör för eller senare) finns det stor risk att de hamnar i problem. Inte nog med att värdet på fondens tillgångar rasar, är tillgångarna illikvida kan det dessutom vara svårt att få ut sina pengar överhuvudtaget.

Med detta vill jag inte säga att man inte ska investera i hedgefonder om man inte är beredd att ta en stor risk då det finns många bra hedgefonder som faktiskt har låg risk. En sådan som jag skrivit om tidigare är Stella Nova Hedgefond. Dock är mitt tips att man försöker sätta sig in en hedgefonds placeringsstrategi innan man investerar även om det kan var lite svårt att få fram bra och enkel information.

Fonden Kapitalinvest från Swedank är Sveriges största aktiefond. Vid årskiftet förvaltade fonden över 30 miljarder. Det är anmärkningsvärt att Kapitalinvest kunnat bli så stor och populär då fonden rent ut sagt är usel.

Kapitalinvest är en global aktiefond där viktning ungefär är 50 % Sverige och 50% utomlands. Fonden förvaltas av Stefan Franzén, Hugo Lewné, Ingemar Syréhn och har 3 stjärnor i betyg av Morningstar. Förvaltningsavgiften är 1,4 % och det finns inge köp- eller säljavgift.

Varför är fonden så usel då? Jo, under de 10 senaste åren har den enbart mäktat med en total avkastning på drygt 35 %. Detta kan jämföras med den bästa globalfonden under sista 10 åren, Skagen Global, som gett en avkastning på hela 582 %.

För att illustrera detta ännu tydligare. Om du för 10 år sedan investerat 10 000 kr i fonden Kapitalinvest hade din investering idag varit värd 13 500 kr. Men hade du vid samma tillfälle istället investerat 10 000 kr i Skagen Global hade din investering varit värd hela 68 200 kr. Skillnaden i avkastning är hela 54 700 kr på satsade 10 000 kr. Helt galet när man tänker på det.

Vad är haken? Det finns ingen riktig hake egentligen. Skagen Global har en lägre fast avgift. Förvaltningsavgiften är 1 % + 10 % av överavkastningen jämfört med ett jämförelseindex. Den är alltså dessutom billigare.

Är inte risken större i en fond som Skagen Global? Svårt att säga rakt av. Båda fonderna är globala aktiefonder. Skagen Global investerar till större del i tillväxtmarknader så där finns det en högre risk. Dock tycker jag den största risken ligger i att välja en dålig fond vilket bevisligen Kapitalinvest är.

Oavsett, detta inlägg handlar inte om hur bra Skagen Global är utan tvärtom hur dålig Kapitalinvest är. Det enda som är glädjande är att Kapitalinvest för 2 år sedan förvaltade 35 miljarder (och kursen har trots allt gått upp sedan dess) vilket betyder att det är fler och fler som inser att det finns betydligt bättre fonder att spara i.

Normalt sett brukar jag skriva vilket PPM nummer en fond har men det tänker jag inte göra med Kapitalinvest. Vill absolut inte på något sätt rekommendera denna fond.

Fondjättarna i Sverige, Robur (Swedbank), SEB, Handelsbanken och Nordea fortsätter tappa marknadsandel på den så lukrativa fondmarknaden. Enligt statistik från Svensk fondstatistik satt dessa 4 fondjättar på 65 % av fondmarknaden tillsammans vid början av 2008 vilket ska jämföras med en 80 % marknadsandel år 2000.

Storbankerna har fortfarande alldeles för stor marknadsandel med tanke på hur dålig och dyra fonder de generellt sett erbjuder. Det är helt logiskt att fler och fler av oss sparare väljer fonder från andra fondbolag än storbankerna. Dock tycker jag det går lite väl sakta. Men fler program som det Uppdrag Granskning gjorde för någon månad sedan kommer få ännu fler småsparare att få upp ögonen och fly till andra fondbolag.

Förr eller senare kommer storbankerna behöva göra något åt denna flykt genom att bli bättre och billigare. Enligt SVD kommer marknadsandelen gå ner till 50 % år 2015 om trenden fortsätter. Frågan för storbankerna är när det blir mer lönsamt för dem att vara bra och billig än dålig och dyr. Svaret på det är förhoppningsvis inom en snar framtid.

Tills dess är mitt absoluta tips att välja andra fonder och fondbolag än enbart de storbankerna erbjuder. Det lättaste sättet är att öppna en ett konto hos någon oberoende spelare som Avanza, Fondmarknaden eller Nordnet. De erbjuder fonder från de flesta fondbolag och där är det bara av välja och vraka vilka fonder du vill.

Fonden Simplicity Indien som jag skrev var het som curry i november förra året är inte lika het längre. Den så hyllade Indienfonden har gått ned runt 40 % vilket ska jämföras med en uppgång på närmare 100 % förra året.

Simplicity Indien har gått betydligt sämre än många andra indienfonder. Fonden tar helt enkelt mer risk. Så här säger Ulf Ingemarsson, vd på Simplicity, i en intervju på di.se om fondens utveckling i år och dess risk: ”Risken i fonden varierar över tiden. När marknaden vill ha risk ska vi utnyttja det och tjäna pengar på tillväxtaktier som rör sig. Det går extra bra i uppgång, men vi får extra stryk i nedgång.”

Trots att Simplicity Indien gått ner så mycket tycker jag det är intressant fond även om risken är stor. Dock är mitt tips att avvakta innan man väljer att köpa indienfonder igen.

Ni kan läsa mitt tidigare inlägg om Simplicity Indien här.

Det var ett tag sedan jag skrev om en specifik fond men nu är det dags igen.

Skagen Kon-Tiki är en alldeles utmärkt aktiefond som jag vill tipsa om. Fonden investerar i tillväxtmarknader och minst 50 % ska investeras i så kallade nya marknader. Dessa ny marknader är Östeuropa, Turkiet, Afrika, Asien (förutom Japan, Singapore och Hong Kong) samt hela Latinamerika inklusive Mexico.

Fonden Skagen Kon-Tiki har gått upp 519 % senaste 5 åren och är 5-stjärnig enligt Morningstars rankingsystem. Skagen Kon-Tiki är en väldigt bra om än högriskfond som presterar bra år från år. Fondens förvaltare är J. Kristoffer C. Stensrud på norska Skagen fonder.

Namnet på fonden, Kon-Tiki, kommer så klart från den flotte byggd av balsträ som den norska äventyrsmannan och forskaren Thor Heyerdahl 1947 seglade med för att bevisa sina teorier om hur folkvandringarna i Stilla Havet hade gått till. Passande namn på en fond för nya marknader alltså.

Skagen Kon-Tiki kan ni bland annat köpa via Fondmarknaden.se. Köpavgiften är 0,7 % och förvaltningsavgiften är hela 2, 5 %. Dessutom har Skagen Kon-Tiki en Performanceavgift om 10 % på överavkastningen jämfört med indexet Emerging Market index.

Det är alltså ingen billig fond med tanke på fondavgifterna men hittills har det absolut lönat sig att investera i fonden Skagen Kon-Tiki. Då det är en tillväxtmarknadsfond är fonden som sagt att betrakta som hög risk.

Med tanke på den senaste tidens debatt om fonder känns det extra aktuellt att diskutera var man bäst köper och säljer sina fonder. Det finns ett par olika specialiserade aktörer som jag anser är ett mycket bättre val än storbankerna för de flesta fondsparare.

Avanza

Störst i gänget och tillsammans med Fondmarknaden en personlig favorit. Erbjuder ett stort antal fonder och information kring fondsparande. Bra webbsajt som snabbt ger en den information man är ute efter. Avanza har till min glädje nyligen lanserat ett sparkonto med bra ränta. Ett sparkonto med bra ränta är ofta ett bättre alternativ än korta räntefonder tycker jag.

E*Trade

Dotterbolag till Amerikanska E*Trade som är en av USAs största aktörer. Lite sämre fondutbud än övriga men ändå mer än tillräckligt för det flesta sparare och definitivt mycket bättre än storbankerna. Jag tycker deras webbsajt är något svår och otillräcklig när det gäller information kring fonderna

Fondmarknaden

Helt specialiserade på fonder i motsatts till övriga som även erbjuder aktiehandel. Jag tycker detta märks och de har bäst fonder och utbud. Fondmarknaden har även en förvaltningstjänst som visar på ett starkt track-record.

Nordnet

Efter Avanza den största spelaren av dessa. Brett och bra utbud. Personligen gillar jag inte deras webbtjänst. Den är onödigt krånglig.

Oavsett vilken av ovan 4 du väljer är jag övertygad att du får ett bättre fondutbud till bättre priser än hos storbankerna.

Vad tycker du själv? Kommentera gärna nedan om dina erfarenheter av storbankerna och dessa andra aktörer.

Davegårdh & Kjäll Sverige är en ny aktiefond som körde igång i den gångna veckan. Fonden förvaltas av Björn Davegårdh och Anders Kjäll, två kända börsprofiler med bra track-record.

Davegårdh & Kjäll Sverige har en lite speciell placeringstrategi då  andelen aktier i fonden kan variera beroende på vad förvaltarna tror om marknaden. Fonden kan ha hela kapitalet placerat i likvida medel och räntebärande instrument eller tvärtom hela kapitalet placerat i aktier. Jag tycker detta verkar vara en ganska spännande variant. Det förutsätter såklart att herrarna Davegårdh & Kjäll berömmer marknaden korrekt.

Det är inte det bästa marknadsklimat för att starta en ny fond. Min uppfattning är annars att nya fonder verkar prestera extra bra i början. Det verkar som förvaltarna vill visa sig från sin bästa sida och försöka visa bra resultat för att locka nya kunder.

Förvaltningsavgiften för Davegårdh & Kjäll Sverige är 1,5 % vilket är något högt tycker jag. Speciellt med tanke på att det finns en rörlig avgift på 20% av avkastningen som överstiger OMXSPI.

Det ska bli intressant att följa hur Davegårdh & Kjäll Sverige går de första månaderna. Man undrar såklart om förvaltarna vågar placera mycket av fondens kapital i aktier med tanke på den turbolenta marknaden eller om de tar det säkra kortet och använder möjligheten i placeringsstrategin att lägga lejonparten i säkra värdepapper.