Om mindre än en timme är börsåret 2008 till ändå. Ett år som länge kommer kommas ihåg som ett väldigt dåligt börsår. Världens ekonomier har drabbats av smällar till höger och vänster och företag som för ett år sedan inte ansågs kunna gå i konkurs har under året fallit dit av olika anledningar.  Här följer en kort sammanfattning på börsåret 2008, sett utifrån Aktiefondtips.se:s perspektiv.

Januari

Den nu avgående presidenteten George W Bush sätter sitt första mini-stimulanspaket i verket genom att ge varje amerikan en check på 2 000 kr.

Februari

Råvaropriser och inte minst guld hägrar som aldrig förr. Nu i slutet av 2008 har ju råvaropriserna sjunkit tillbaka minst sagt kraftigt.

Mars

Under mars syns första tecknen av den analkande finanskrisen i Sverige. I USA får finanskrisen sitt första större offer i form av Bear Sterns.

April

Yahoo tackar kaxigt nej till ett mycket bra bud från Microsoft. Detta visade sig i efterhand vara ett stort misstag av Yahoo med Jerry Yang i spetsten vilket vi förutspådde redan i april.

Maj

Inflationen fortsätter att spöka för Sverige och Riksbanken och inflationen ligger nu på högsta nivån sedan 1993.

Juni

Stockholmsbörsen börjar få nya och framtida utmanare i form av bland annat Burgundy, Chi-X & Turquosie. värdepappershandel.

Juli

Rykten började på allvar florera kring Swedbank. Var det så illa att banken faktiskt kunde gå i konkurs? Än så länge har det stannat vid att många rädda kunder tagit ut sina pengar och Swedbank har varit tvungen till att göra en nyemission för att stärka sin kapitalbas.

Augusti

Det amerikanska presidentvalskampanjen var i full gång och många bedömare trodde att det stegrande bensinpriset skulle få en avgörande roll. Så här i efterhand var det nog snarare den enorma ekonomiska kris som blottlades under hösten som avgjorde valet till Barack Obamas fördel (och vår glädje).

September

De amerikanska låneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac blir kända utanför USAs gränser. Till slut blev det tvunget för den amerikanska staten att gå in och rädda dem undan konkurs.

Oktober

Det kommer drastiska historier hur folk drabbats av finanskrisen på lilla öriket Island, troligtvis det västland som drabbats värst av finansfrossan hittils.

November

Sverige får sitt första stora offer i finanskrisens spår då det anrika finanshuset Carnegie blir förstatligat.

December

Staten skjuter, efter långt velande, till 28 miljarder kr för att rädda Volvo och Saab och i ett visp blir alla svenskar 3 000 kr fattigare.

Gott Nytt År!

I dessa dagar när börsen rasar till höger och vänster kan vi i Sverige i alla fall ”trösta” oss med att det är långt ifrån så illa som det är på Island. Jag är glad att jag inte är islänning. Charmen med att vara ett litet land som Island tror jag många islänningar skulle byta bort just nu.

Isländska kronan är en av världens minsta valutor och detta i kombination med att isländska banker har gått på ”droger” senaste åren och expanderat hejvilt sätter sina tydliga spår.  Värdet på valutan har nästan halverats på kort tid.

Detta är extra känsligt för en liten avskild ö som Island som importerar det mesta man konsumerar. Priserna i butikerna går i höjden och inflationen är rekordhög.  Jag läste att det till och med varit hamstring i vissa butiker för att undvika ytterligare prishöjningar. När man hör talas om hamstring i samband med hyperinflation i Zimbabwe känns det helt sjukt men ändå ganska långt borta. När liknande saker händer i vårt nordiska grannland Island känns det helt bisarrt och overkligt.

Nu verkar många islänningar vara för EU och en anslutning till euron. Inte så konstigt med tanke på senaste tidens händelser. Det kan inte vara lätt att stå ensam när det blåser storm som det gör för Island just nu. Eller att eventuellt behöva låna stora pengar av Ryssland som det ryktats om. Ryssland är inget land man gärna sätter sig i stor skuld till. Vad händer om man inte betalar i tid? Kommer Putin och gänget och tar över ön då?

En anslutning till EU och euron är säkert en process som tar 5 år för Island om de nu bestämmer sig för det. Det är även säkert den tid som krävs för att rensa upp i ekonomin så att de över huvudtaget får ansluta sig.

När jag tänker på hur det är på Island är jag glad att de svenska bankerna och staten fick sig en ordentlig smäll i början på nittiotalet. Annars hade vi kanske suttit i samma läckande båt som våra grannar islänningarna nu.

Månadens fråga i oktober handlar oundvikligen om den rådande finanskrisen. Ett par amerikanska banker har fallit och nu även ett par europeiska. Har det svenska bankerna lärt sig av krisen på nittiotalet eller kommer en svensk bank stryka med eller tvingas räddas av staten? Rösta gör du som vanligt nere till höger.

SCB:s stora tabbe då de räknade fel på inflationen (KPI) kan eventuellt ha påverkat riksbankens beslut att höja räntan med stora kostnader för samhället som följd. Detta är dock väldigt hypotetiskt och inte alls säkert att det egentligen påverkade deras beslut.

Dock kostade misstaget svenska staten konkret ofattbara 600-700 miljoner kronor. Nyligen fastställdes det nya  prisbasbeloppet av regeringen för 2009 till 42 800 kronor vilket var en höjning med 1 800 kronor. Utan SCBs felräkningen hade höjingen inte varit lika stor och det är detta som kostar oss 600-700 miljoner kr.

De som tjänar på misstaget är personer med garantipension, sjuk- och aktivitetsersättning. Jag missunar inte dessa personer lite extra pengar på något sätt, men jag skulle inte vilja vara personen på SCB som räknat fel. Snacka om dyrt misstag.

De amerikanska bolåneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac har blivit kända i folkmun långt utanför USAs gränser de senaste året. Inte minst de senaste veckorna när USAs regeringen bestämde sig för att göra en ”Nordbanken”, det vill säga gå in och ta över bolagen och rädda dem från en eventuella konkurs och samtidigt rädda den amerikanska ekonomin från en yterliggare kollaps.

Med en ”Nordbanken” syftar jag såklart på när Svenska staten under bankkrisen i början av 1990-talet tog över Nordbanken så att banken inte skulle gå i putten och betalade totalt 65 miljarder kronor i bankstöd varav lejonparten var till just Nordbanken. Så här i efterhand har det visat sig att staten gjorde en ganska god affär, vilket ju inte är mer än rätt då staten tog över all risk och la in massa stålar som räddade situationen.

Finns där några banker i Sverige idag som kan drabbas lika hårt som Fannie Mae och Freddie Mac gjort i denna veva av bankkrisen och som Nordbanken gjorde på nittiotalet? Det känns inte så. De svenska bankerna står förhållandevis väl rustade även om Swedbanks och SEBs äventyr i de baltiska länderna är lite oroande.

Historien brukar alltid upprepa sig och vi kommer säkert få se svenska banker som kollapsar igen, men krisen från nittiotalet ligger nog för nära i tiden fortfarande. Om 10-20 år när de flesta som var med i hetluften på nittiotalet inte är verksama längre så….

Jag hoppas av många olika skäl att amerikanska staten lyckas på allvar rädda Fannie Mae och Freddie Mac. Om inte annars för att de har så roliga namn jämfört med till exempel Handelsbanken…

Månadens omröstning är avklarad. Frågan var Vad kommer reporäntan vara vid årets slut?

Flest av er 194 röstande tror att Riksbanken kommer att ha höjt räntan till 4.75 % vid årets slut jämfört med dagens 4,50 %. På torsdag offentliggörs Riksbankens nästa räntebesked och då vet vi mer om vem som ligger närmast att få rätt

• 3,75 % eller lägre (10%, 19 Röster)
• 4,00 % (8%, 15 Röster)
• 4,25 % (19%, 36 Röster)
• 4,50 % (16%, 31 Röster)
• 4,75 % (21%, 41 Röster)
• 5,00 % eller högre (27%, 52 Röster)

Totalt antal röstande: 194

Dags för ny månadens fråga. Denna gång kommer frågan ligga under både juli och augusti på grund av semester.

Månadens fråga är: Vad kommer reporäntan vara vid årets slut?

På torsdag denna vecka meddelar Sveriges Riksbank om de tänker höja, sänka eller låta reporäntan vara oförändrad på 4,25 %. En majoritet av analytiker verkar tror att riksbanken kommer höja 0,25 %-enheter på torsdag till 4,50 % på grund av rädsla för denna höga inflationen.

Själv tror jag att riksbanken återigen överraskar marknaden och jag gissar att reporäntan ligger på samma nivå som idag vid årets slut, det vill säga 4,25 %.

Rösta gör du som vanligt nere till höger på sidan.

Igår fick vi nya inflationssiffror. Konsumentpriserna (KPI) steg med hela 4 procent i årstakt i maj. Inflationen har inte varit högre sedan december 1993. Tittar man på trenden de senaste månaderna pekar inflationskurvan rakt upp.

Vad är det gör att inflationen sticker iväg? För att förstå läget bättre kan det vara värt att bryta ner KPI.  Den underliggande inflationen, kallad KPIX, där man tar bort ökade kostnader av Riksbankens räntehöjningar samt ökad inflatio av olika politiska beslut som ändrade subventioner och indirekta skatter, var 2,9 % i maj. Klart lägre alltså.

Tittar man istället på kärninflationen, där man rensar KPIX för prisförändringar på energi och livsmedel, så är den siffran bara 1,3 %.

Om man förenklar är det denna siffra som riksbanken primärt kan påverka med sitt räntevapen. Priserna på energi och livsmedel sätts ju globalt och en räntehöjning från Svenska Riksbanken har en betydelselös påverkan på dessa priser.

Ett roligt räkneexempel är att om riksbanken vill få ner den nuvarande inflationen, KPI, till sin målnivå, 2 %, så måste man trycka ner kärninflationen till MINUS 0,7 % och därmed skapa deflation. Detta är såklart inget sannolikt scenario.

Det ska bli spännande och se hur riksbanken väljer att tackla inflationsdilemmat framöver. Många bedömare tror såklart efter senaste inflationsrapporten att de kommer fortsätta höja reporäntan.

En hel bedömare är rädda för att Sverige är på väg mot stagflation, ordet som ingen vill höra. Själv tycker jag inte att det känns som Sverige är på väg dit.

Stagflation innebär att det är båda hög inflation och stagnerande ekonomi (låg tillväxt och hög arbetslöshet). Dagens inflation ligger ju klart över riksbankens mål om 2 % och deras räntehöjningar verkar inte ge önskade effekt. De höga olje och råvaropriserna gör att inflationen hålls hög trots högre räntor. Men den höga inflationen är också en följd av en väldigt lång högkonjunktur som även om den inte är lika starkt som tidigare fortfarande håller konsumtionen uppe på en hög nivå.

Nej, det känns inte som vi är på väg mot stagflation. Jag ser inga direkta tecken på att tillväxten ska bli speciellt låg eller att arbetslösheten ska öka signifikant. I dag är den ju rekordlåg. Personligen tycker jag det bästa sättet att ”känna av” ekonomin är att se sig omkring. Börjar ens vänner bli av med sina jobb, eller byta jobb mer sällan, så är detta ofta ett bra och tidigt tecken på att sämre tider är på väg. Just nu ser jag som sagt inga sådana tecken och så får vi hoppas det förblir för stagflation är inget kul att läsa mer om.

Trivia: Begreppet stagflations fader anses vara den engelska konservativa politikern Iain Macleod som myntade uttrycket i ett tal till det brittiska parlamentet 1965. Dock började begreppet stagflation inte användas på allvar förrän på 1970-talet, innan dess ansågs det ”omöjligt” att ha både hög inflation och låg tillväxt/hög arbetslöshet samtidigt (gick mot Keynes nationalekonomiska teorier).

Det faktum att oljan verkar fortsätta stiga hela tiden kan få stor påverkan på vår dagliga ekonomi. Och då inte bara i form att högre bensin priser.

Dagens oljepris på 135 USD per fat kommer driva på inflationen ytterligare och det är inte omöjligt att detta tillsammans med övrigt höga råvaropriser kommer tvinga Riksbanken att höja ränta igen.

Jag läste en intressant artikel om Peak Oil i SVD idag som delvis citerade en artikel i Wall Street Journal där IEA (representerar 26 industriländer) justerar ned den beräknade oljeproduktionen 2030 från 116 miljoner fat olja per dag till 100 miljoner fat. Som jämförelse ligger produktionen just nu på 87 miljoner fat per dag. Och många bedömare verkar tro att detta inte är sista gången som vi tvingas nedjustera den förväntade oljeproduktionen.

Peak Oil är det engelsa begreppet för när oljeproduktionen nått sin topp för att aldrig bli högre igen. Många förståsigpåare tror att vi redan nått, eller är väldigt nära, just Peak Oil. Om så är fallet kommer oljepriset garanterat inte sjunka på sikt utan snarare fortsätta gå upp.

Bästa sättet för svenska ekonomin att hanterar det är såklart att kraftigt minska sitt oljeberoende. Detta borde startats på allvar för länge sedan och min känsla är att det kommer bli jobbigt att komma ikapp.