Duration är det vanligaste måttet av ränterisk och anger vad som händer när alla marknadsräntor förändras lika mycket. Duration är ett mätter alltså hur känsligt värdet är på ett eller flera räntebärande värdepapper är för förändringar i räntenivån. Ju högre duration, desto känsligare är värdet. Duration uttrycks normalt i år.

För en nollkupongare, dvs en obligation som inte ger någon utdelning under dess löptid, är durationen lika som den totala löptiden på nollkupongaren. Anledningen är ju att all återbäring av en sådan obligation fås i efterhand vilket så klart ökar risken. Ett exempel på en obligation med nollkupongkonstruktion är svenska statens statsskuldsväxlar.

En obligation som t ex ger årsvisa ränteutbetalningar har en lägre risk då man får en del av sina pengar tidigare. Därav är durationen på en sådan obligation alltid lägre än löptiden i år. Olika exempel på kupongobligationer är svenska bostadsfinansieringsinstitutens obligationer (SBAB, Stadshypotek, Swedbank etc) och svenska statens statsobligationer.