Var står den svenska börsen om 1 år?
Svensk ekonomi är svag, men tecknen på återhämtning blir allt tydligare. Det är främst investeringar och exporten som är svag medan konsumtionen visar tydliga tecken på att öka. Vi ser samtidigt en rad positiva tecken för den svenska ekonomin. Antalet konkurser har minskat snabbt efter sommaren och förtroende ökar kraftigt från både hushåll och företag. Jag tror att exporten kommer att ta ordentlig fart under 2010 mot bakgrund av en kraftig återhämtning på världsmarknaden, en ökad export gynnar den så exportberoende svenska börsen. Generellt sett är alla förväntningar extremt lågt ställda inför nästa år vilket ger goda grunder att slå förväntningarna med råge. Det kommer att ta lång tid innan räntan är tillbaka på ”normala” nivåer samtidgt som stimulansåtgärderna ligger kvar, detta ger goda förutsättningar för ett bra börsår. Det finns samtidgt mycket pengar som ligger och inväntar en omallokering till börsen. Mot bagrund av detta tror jag på ett riktigt bra börsår för Stockholmsbörsen och det skulle inte förvåna mig om vi får se en uppgång på minst 35%.

Vad händer med dollarn under 2010?
Om USA lyckas återta positionen som ett förstklassigt produktionsland igen genom en kraftig ökning av volymen producerade varor finns möjligheten att vända den långsiktiga negativa trenden för dollarn.  Jag tror dock att USA har en lång väg att vandra innan de återtar sin tidigare så starka position om de någonsin gör det. Därför tror jag att vi får vänja oss vid en dollar på dagens nivå. Dollar kan stärkas kortsiktigt om vi får se en oväntad räntehöjning av FED, vilket skulle ge ett styrkebesked för den amerikanska ekonomin. När vi summerar 2010 kommer dollarn förmodligen att handlas till under 7 SEK.

Vad händer med oljepriset under 2010?
Många råvaror har rusat under senare delen av 2009 vilket är fallet även för oljan. Jag ser dock en fortsatt god potential på råvarumarknaden inför 2010 mot bakgrund av återhämtningen i världskonjunkturen.  Jag tror att oljan kommer at fortsätta sin resa uppåt under 2010 dels på grund av ökad efterfrågan från Asien och övriga tillväxtländer, en förbättrad världskonjunktur och en ökad spekulation om framtida brist på denna sinande naturtillgång. Jag tror att vi får börja vänja oss vid ett högt oljepris fram tills dess att vi har ett fullgått substitut.

Vad kan vi förvänta oss av Ingves under 2010?
Inflationstakten stiger förmodligen snabbt under inledningen av 2010, den svaga arbetsmarknaden och det låga resursutnyttjande gör dock förmodligen att Riksbanken avvaktar med sina räntehöjningar. Enligt tidigare prognoser kommer de att avvakta fram till senare delen av året innan räntan börjar höjas igen. Jag tror dock att ekonomin kommer att ta fart oväntat snabbt under 2010 vilket kommer att ge räntehöjningar redan under de andra kvartalet. Jag tror att vi kan förvänta oss en total höjning av reporäntan på mellan 75-100 punkter under 2010.

Vilka marknader ska jag satsa på i mitt fondsparande 2010?
Du bör alltid ha en risknivå i ditt fondsparande som motsvarar den riskprofil som du har som investerare underbyggt med lågriskfonder, globalfonder och breda regionfonder. Gällande kryddan i portföljen bör du blicka mot tillväxtmarknader och specialinriktade fonder exempelvis råvaror. Många tillväxtmarknader har en låg skuldsättning hos konsumenterna vilket skyndat på återhämtningen i ländernas ekonomi. Jag tror att vi kommer att få se en fortsatt positiv uppgång i Ryssland under nästa år, Kina kommer att flytta fram sina positioner som en av världens viktigaste ekonomier och Brasilen kommer att gå från klarhet till klarhet. Jag skulle dessutom investera i en bred råvarufond för att följa med effekterna av en ökad efterfrågan  och förbättrad världsekonomi.

När vi summerar 2010 får vi se hur det blev, lycka till med dina investeringar!

Var står den svenska börsen om 1 år?

Jag tror på ett ganska bra börsår i Sverige. Vi har lämnat det värsta av finanskrisen bakom oss, och även om arbetslösheten ser ut att bli hög, bedömer jag att företagen kommer få och visa på bättre framtidsutsikter vilket kommer innebär en fortsatt börsuppgång. Mitt tips är att börsen (OMX All Share) ökar med 15 % under 2010.

Vad händer med dollarn under 2009?

Dollarna har haft det tufft under 2009 och jag ser ingen anledning att detta ska förändra sig märkbart under 2010. Det är bara att inse att dollarn och USA ekonomi inte kommer återgå till sina glansdagar. Dollarn kommer fortsatt vara ”svag” mot kronan, men jag förväntar mig ändå en mindre förstärkning. Idag står dollarn i 7,18 USD/SEK och i slutet av 2010 tror jag kursen är 7,35 USD/SEK.

Vad händer med oljepriset under 2009?

Oljepriset (Brent) har haft en stabil resa uppåt under 2009 och ligger just nu på 77,99 USD/Fat (Brent). Det är dock långt kvar till 2008 års nivåer då oljepriset rusade över 140 USD/Fat. Allt annat lika så bedömer jag att oljepriset sakta men säkert kommer fortsätta sin stigning från 2009 även under 2010. Krig eller temperaturen i världsekonomin brukar få oljepriset att åka jojo åt endera hållet så denna gissning känns extra osäker. Men jag tror att i slutet av 2010 så kostar ett fat olja 93 USD.

Vad kan vi förvänta oss av Ingves under 2010?

Vi kan nog inte förvänta sig något exceptionellt av Riksbanken gällande styrräntan under 2010. Med stor sannolikhet kommer de följa den utstakade räntebanan och det känns väldigt osannolikt att de kommer höja räntan tidigare än planerat även om Sveriges ekonomi utvecklar sig bättre än väntat. I slutet av 2010 har vi en reporänta om 0,5 % i Sverige (idag är den 0,25 %)

Vilka marknader ska jag satsa på i mitt fondsparande 2010?

I de ekonomier som växer mest. Är man långsiktig i sitt sparande och är beredd att ta lite risk ska man satsa i de marknader och länder som har bäst tillväxtpotential. Just nu, och även för 2010, så tycker jag BRIC-länderna står i en klass för sig själv. BRIC står för Brasilien, Ryssland, Indien och Kina och detta är marknader som jag tycker är extra intressanta att fortsätta investera i under 2010. Mina två favoriter bland dessa fyra länder är Kina och Brasilien.

Passa gärna på att svara i vår omröstning till höger om hur du tror den svenska börsen kommer utveckla sig under 2010.

Gott nytt år!

Visst, vi har sett vissa väldigt tydligt effekter av finanskrisen. Bolags som varit för aggressiva och kortsiktiga som Swedbank har fått problem, och bolag som varit olönsamma under en väldigt lång tid som t ex Saab har fått kniven verkligen på strupen under denna lågkonjunktur.

Men, det är lätt att fråga sig – ”Var det inte mer?” Om det nu är som många bedömare anser att vi är på väg ur krisen och det finns många tecken på återhämtning så har det för de flesta personer inte varit en kris alls på något sätt.

Det är såklart tragiskt för de som förlorat sitt jobb eller företag under denna kris, men för de som har kvar sina jobb har det nästan bara blivit bättre under de senaste året. Både lägre skatter och lägre ränta. Ingen dålig kombination under en lågkonjunktur.

Jag hoppas detta blir ett av de sista inläggen jag kommer skriva om finanskrisen och lågkonjunkturen och att vi kan lämna det bakom oss.

Gällande det senare är FI inne på att det ska bli längre upplåningstider för att skapa ett bättre om och mer robust banksystem. Och att detta i sin tur kommer innebära ökade kostnader för bankerna som såklart snabbt passas vidare till konsumenterna i form av högre räntor.

FI antyder att bankerna har varit för lättvinliga när de lånar ut pengar till bostadsköp och att de ska göra hårdare kontroller. Jag är ävertygad att mycket är bankernas fel, de har lånat ut pengar som tokar. Och vad som är mest uppseendeväckande är att bankerna la i bromsen i samband med att finanskrisen härjade som värst men nu är det gas igen från bankernas sida.

Bankerna själva säger att det är den låga räntans ”fel”. Visst, en låg ränta gör det mer attraktivt att låna pengar, men det är väl bankerna och inte den låga räntan som slutligen beviljar ett lån . Bankerna sägs ha ett krav på att låntagare ska klara en ränta på 8 %, men detta har jag svårt att tro på. Jag vet personligen många unga personer som senaste året lånat väldigt mycket pengar till sin bostad och de klarar inte en ökning till 8 %.

FI tar även upp SMS lån som ett problem. Och jag håller med. SMS lån borde reglerar precis som alla andra lån. Men det känns som SMS lån är ett mindre problem i sammanhanget. Jag ser ibland det tragikomiska programmet Lyxfällan på TV3 och där brukar det alltid vara ett bostadsköp eller bilköp som är stora boven i dramat. Och sedan har dessa personer lyckats hålla liv i den ohållbara ekonomiska ekvationen med hjälpa av kreditkort och andra former av snabblån. Jag blir faktiskt alltid lite förvånad hur många olika kreditkort som finns och som man kan bli beviljad samtidigt. Det känns som varje varuhuskedja med lite självaktning har sitt eget kreditkort. För att inte tala om alla bensinbolag. Jag tror att alla aktörer på lånemarknaden långsiktigt mår bättre av att vara mer restriktiv till att låna ut pengar. Det skulle samhället också må bättre av.

Om man ser på räntemarknaden så finns det indikationer på att vi går mot en sämre börs igen efter den enorma uppgången under sommaren. Normalt skulle räntorna och priserna på obligationer gått upp i samma veva som börsen rusat uppåt, men så har inte varit fallet. Tvärtom. Räntorna och obligationspriserna har sjunkit.

Förenklat innebär detta att räntemarknaden tror på en sämre börs framgent, vilket ju går rakt emot vad aktiemarknaden tror just nu. Och någon av marknaderna måste ha fel.

Min personliga känsla är att aktiemarknaden har återhämtat sig lite väl snabbt och att det finns en stor risk för en ”double dip” även om jag inte tror att denna andra svacka inte blir så djup som den första.

I samband med finanskrisen har alla banker dragit ören åt sig gällande den 100 % rörliga räntan och erbjuder den inte alls för nya kunder. Anledningen är att deras upplåning för 100 % rörliga lån har skjutit i höjden pga all den oro som finns och framförallt funnits på finansmarknaderna. Istället erbjuder de en nästan rörlig ränta som är bunden mellan 1-3 månader.

För att flytta befintliga kunder som har den 100 % rörlig ränta så har de gjort det relativt sett dyrt med 100 % rörlig ränta jämfört med en kortsiktigt bunden ränta.  Sedan förra sänkningen av styrräntan har jag tänkt att lägga över mitt lån till 3-månaders ränta för att få bättre villkor, men som med så mycket annat i livet har det inte riktigt hunnits med.

Nu i samband med att Riksbanken (förvånande för de flesta) sänkte styrräntan igen med 0,25 %-enheter fick jag förnyad energi och tog mig i kragen och ringde banken (i vårt fall SEB) angående vårt lån. Efter lite tjafsande fram och tillbaka, vilket det ju alltid är med banker så blev jag erbjuden en ränta om är 60 punkter över deras interna upplåningränta som idagsläget är 0,85 %. Så vår 3 månaders-ränta som börjar gälla idag är 1,45 %. Detta ska jämföras med vår 100 % rörliga ränta som var på 1,95 % så vi sparade 0,5 %-enheter vilket trots allt blir en del pengar på ett år.

SEBs officiella 3-månaders ränta idag är 1, 69 % så vår rabatt är 24 punkter eller 0,24 %-enheter. Denna rabatt gäller tydligen i två år sedan är det dags att omförhandla. Banktjänstemannen började med att erbjuda oss 1,70 % vilket jag tyckte var ganska förnärmande då deras officiella ränta som sagt är 1,69 %.

Vi skulle alltså betala mer en vilken kund som helst, och man vill ju alltid kännas sig lite speciell som kund och ha bättre villkor än genomsnittskunden (vilket jag tycker att vi absolut förtjänar…). Som tur var höll bankkillen med oss och gav oss trots allt en okej rabatt i mina ögon. Med säkerhet går det  att få bättre. Dela gärna med er av era bästa förhandlingsknep gälland bolån i kommentararna nedan.

Jag är också övertygad att det lettiska styret är fullt medvetna om detta. De vet att de har en omöjligt tsunami framför sig. Dock måste de av olika politiska orsaker stå emot så länge det går.

Precis som Sverige gjorde i början på nittiotalet där det slutade med att riksbankschefen Bengt Dennis i desperation för att försvara den svenska kronkursen höjde räntan till ofattbara 500 %.

Samme Bengt Dennis som nu är rådgivare åt den lettiska regeringen och som i veckan uttalade sig om att nu har det gått så långt att det inte finns något alternativ till devalveringen. Och Bengt Dennis borde ju veta.

Den enda frågan som kvartstår är hur Lettland kommer devalvera. Släpper de laten helt fri (som Sverige gjorde) eller väljer de någon annan form av devalvering. Om de släpper den helt fri spekuleras det i att värdet på valutan kommer halveras mot euron. Låter ganska rimligt tycker jag med tanke på vilken flodvåg som de har mot sig.

Det är såklart väldigt tråkigt för de letter som lånat pengar i en annan valuta om det blir en devalvering. Det kommer bli dyrt för dem. Enda trösten är nog att en devalvering på sikt är den enda medicin som kan få Lettland på fötter igen. Även om det kommer ta ett tag.

Visst, en kort räntefond är fortfarande säker men man vill väl inte hamna i ett läge där avgiften till fonden är högre än den avkastning man får. Snart kan detta vara verklighet (om det i vissa fall redan inte är det). Avgifterna skiljer sig ganska mycket mellan olika korta räntefonder, ett urval:

Spiltans räntefond – 0,1 % i avgift

Öhmans penningmarknadsfond -  0,1 % i avgift

Nordea Sekura – 0,75 % i avgift

Swedbank Roburs svensk likviditetsfond – 0,95 % i avgift

Inte helt oväntat är det storbankerna (som alltid) som ”rånar” sina kunder med ofattbart höga avgifter. Med ett mer normalt ränteläge så blir det där lite avkastning över till dig som sparare även om avgiften är 0,95 % per år men med en rekordlåg ränta som vi ser framför oss är det inte säkert att så kommer vara fallet.  Det kan vara att avgiften för din korta räntefond är större än avkastning. Ganska värdelös produkt i så fall. Minst sagt.

Så se över avgifterna om du har korta räntefonder. Antingen byta till en med en låg avgift eller kanske ännu bättre i dessa tider, sätt pengarna på ett sparkonto med hög ränta. Även om Riksbanken sänker till 0 % så kommer du kunna få i alla fall runt 1 % i inlåningsränta utan bindningstid. Och till detta tillkommer inga avgifter…

Ett land som Island är enligt vad man kan läsa på ruinens brant. Vad händer om Island ställer in sina betalningar? Kan de som köpt isländska statspapper åka och hämta gejsrar, ta mark i anspråk, fiskrätter, etc om Island inte betalar sina lån? Troligtvis inte.

Länder kan, i alla fall inte under någerlunda normalla förhållande, sluta att existera som ett företag gör när man går i konkurs. När ett företag likvideras efter en konkurs så delas ju det kvarvarande värdet ut till de som har fordringar på bolaget. Så blir det ju knappast med länder.

Som ett resultat av att statspapper inte anses säkra längre flyr man obligationer utställda av länder som man tror det finns risk att de ställer in sina betalningar (som t ex Island) och ”flyr” isället till tryggare länder (och valutor) som Tyskland och Schweiz.

Fortfarande är det absolut mest ”krigrubriker” om höga varseltal och bostadspriser som spås sjunka ytterligare. Men från att inte kunna hitta en enda positiv nyhet om ekonomin under november och december så finns dom där igen, även om dom fortfarande är ensam i sin minoritet. Det kan vara allt från att försäljningssiffrorna inte minska så mycket som befarat till att alla varsel inte kommer verkställas helt och fullt.

Kanske är detta de första tecknena på att vi börjar närma oss ett läge där ekonomin inte fortsätter rakt ned i backen utan snarare planar ut.