Igår kom nyheten att finansdepartementet med Mats Odell i spetsen planerar att lägga ett förslag på en ny sparform (av dem kallad spardepå) där man skattefritt kan byta de vanligaste värdepappren som t ex aktier och fonder.

Förslaget är väldigt bra och kommer inte en dag för tidigt. I princip innebär förslaget (om det går igenom) ”dödsstöten” för kapitalförsäkring som blivit en stor hit de senaste åren. Skillnaden blir att denna ny sparform kommer bli än mer allmänt vedertagen och för nästan alla som sparar långsiktigt  i aktier och fonder kommer det vara självklart att ha en sådan depå.

Som det är idag när man måste skatta efter varje försäljning av aktier eller fonder, även om man planerar att återinvestera dem i andra aktier eller fonder, så skapar det en viss tröghet i marknaden. Sparare vill inte gärna utlösa en reavinstskatt i onödan även om de egentligen tycker att deras pengar just nu hade varit bättre placerade i en annan aktie eller fond. Förslaget kommer innebära mer flexibilitet för oss sparare och en bättre möjlighet att långsiktigt bygga upp ett sparkaptial. Vilket i sin tur kommer öka rörligheten och likviditeten på marknaden vilket är bra för alla som sparar.

Dessa spardepåer kommer fungera i princip som ett PPM-sparande eller annat pensionsparade fungerar idag. Man kommer kunna köpa och sälja fritt inom spardepån utan att behöva betala reavinstskatt. Istället betalar man en låg årlig avkastningsskatt på depåns värde. Och när man väljer att ta ut pengar ur spardepån så beskattas man som vanligt på eventuella vinster.  En viktig obesvarad fråga är om man kan flytta in obeskattade aktier och fonder i spardepån eller om man först kommer behöva realisera eventuella vinster och betala reavinstskatt.

Förslaget kommer färdigställas i vår och beslut förväntas tas av riksdagen i höst , alltså efter valet. Ska bli intressant och se om en eventuell rödgrön-majoritet kommer rösta igenom detta förslag.

En stor applåd till Mats Odell och hans kollegor. Förslaget är efterlängtat från oss sparare och kommer inte en dag för tidigt.

Nordnet blir första finansbolag på den svenska marknaden att lansera en egen applikation i Iphone. Tjänsten lanseras idag och kommer att inkludera aktiehandel och de vanligaste banktjänster. Tjänsten kommer att vara gratis och Nordnets kunder kan ladda ner applikationen direkt via Appstore. I och med lanseringen hoppas Nordnet nå fler kunder vilket de grundar i en endersökning genomförd av Novus där hälften av de tillfrågade kunde tänka sig använda mobila banktjänster.

Återigen är Nordnet före Avanza med nya produkter. För 3-4 år sedan kändes det som om Avanza alltid låg steget före Nordnet i kampen om Sveriges främsta Nätmäklare. Nu tycker jag att Nordnet både kommit ikapp och gått förbi. Jag tror dock inte att Nornet kan vänta sig en strid ström av nya användare till sin applikation via Iphone men det kommer att vara en viktig faktor i deras kommunikation mot både nya och befintliga kunder. Det är viktigt att ligga i framkant tekniskt som nätmäklare och erbjuda sina kunder de senaste tjänsterna.  Som kund väljer man den nätmäklare som har de mest tilltalande tjänsterna oavsett om man sedan kommer att utnyttja dem eller inte.

Då finns det svart på vitt, att Kina inte bara flåsar USA i nacken utan att de faktiskt utmanar på riktigt. Kinas omkörning skedde inte inom vilket område som helts utom inom en av USA:s egna basindustrier.  Kina har gått om USA som världens främsta fordonsmarknad. Bilens förlovade land USA är inte längre den största fordonsmarknaden utan den stora draken i Öst har klivit upp på förstaplatsen.  I USA således förra året (2009) drygt 10 miljoner enheter mot de 13,6 enheter som såldes i Kina.

Kinas inhemska fordonstillverkare dominerar fortfarande försäljningsstatistiken i landet men framöver kommer de utländska aktörerna förmodligen att ta marknadsandelar.  Den kinesiska marknaden kommer att utgöra en avgörande faktor för fortsatt tillväxt för många aktörer. Den som vinner mark i Kina kommer att kunna flytta fram sina positioner inom bilvärlden. Trots att Kina redan nu tagit förstapositionen som världens största fordonsmarknad finns det en helt fantastisk utvecklingspotential, det är fortfarande endast 51 miljoner kineser som äger en bil. Det ska bli intressant att se vilka bilmärken som får en del av kakan när bilen blir var mans egendom i Kina!

Jag tror att vi i väst får börja vänja oss vid att tävla om silver och brons, inom en rad områden framöver!

Vad kan vi vänta oss av 2010?
Det är dags att summera 2009 och blicka fram mot nästa år. Sedan börsen bottnade i mars har vi lärt oss att världen inte kommer att gå under och den akuta finanskrisen verkar ha blåst över för denna gång.  Effekten av stimulanspaketen runt om i världen har lett till att riskaptiten återfunnits hos inverterarna vilket återspeglats i aktiekurserna världen över.  I USA ser vi nu en stabiliserande arbetslöshetstakt och ett ökat intresse för att köpa hus samtidigt som återhämtningen ser fortsatt stabil ut inom EU området och den kinesiska ekonomin forsätter samtidigt att tuffa på. Sedan botten passerades under mars månad 2009 har aktiemarknaderna rusat kraftigt och i skrivande stund har vi en uppgång på 48 % på Stockholmsbörsen. Stockholmsbörsen är nu inne på sin tionde månad i rad med positiv avkastning.  Har krisen blåst över för denna gång och vad kan vi förvänta oss av 2010?

Var står den svenska börsen om 1 år?
Svensk ekonomi är svag, men tecknen på återhämtning blir allt tydligare. Det är främst investeringar och exporten som är svag medan konsumtionen visar tydliga tecken på att öka. Vi ser samtidigt en rad positiva tecken för den svenska ekonomin. Antalet konkurser har minskat snabbt efter sommaren och förtroende ökar kraftigt från både hushåll och företag. Jag tror att exporten kommer att ta ordentlig fart under 2010 mot bakgrund av en kraftig återhämtning på världsmarknaden, en ökad export gynnar den så exportberoende svenska börsen. Generellt sett är alla förväntningar extremt lågt ställda inför nästa år vilket ger goda grunder att slå förväntningarna med råge. Det kommer att ta lång tid innan räntan är tillbaka på ”normala” nivåer samtidgt som stimulansåtgärderna ligger kvar, detta ger goda förutsättningar för ett bra börsår. Det finns samtidgt mycket pengar som ligger och inväntar en omallokering till börsen. Mot bagrund av detta tror jag på ett riktigt bra börsår för Stockholmsbörsen och det skulle inte förvåna mig om vi får se en uppgång på minst 35%.

Vad händer med dollarn under 2010?
Om USA lyckas återta positionen som ett förstklassigt produktionsland igen genom en kraftig ökning av volymen producerade varor finns möjligheten att vända den långsiktiga negativa trenden för dollarn.  Jag tror dock att USA har en lång väg att vandra innan de återtar sin tidigare så starka position om de någonsin gör det. Därför tror jag att vi får vänja oss vid en dollar på dagens nivå. Dollar kan stärkas kortsiktigt om vi får se en oväntad räntehöjning av FED, vilket skulle ge ett styrkebesked för den amerikanska ekonomin. När vi summerar 2010 kommer dollarn förmodligen att handlas till under 7 SEK.

Vad händer med oljepriset under 2010?
Många råvaror har rusat under senare delen av 2009 vilket är fallet även för oljan. Jag ser dock en fortsatt god potential på råvarumarknaden inför 2010 mot bakgrund av återhämtningen i världskonjunkturen.  Jag tror att oljan kommer at fortsätta sin resa uppåt under 2010 dels på grund av ökad efterfrågan från Asien och övriga tillväxtländer, en förbättrad världskonjunktur och en ökad spekulation om framtida brist på denna sinande naturtillgång. Jag tror att vi får börja vänja oss vid ett högt oljepris fram tills dess att vi har ett fullgått substitut.

Vad kan vi förvänta oss av Ingves under 2010?
Inflationstakten stiger förmodligen snabbt under inledningen av 2010, den svaga arbetsmarknaden och det låga resursutnyttjande gör dock förmodligen att Riksbanken avvaktar med sina räntehöjningar. Enligt tidigare prognoser kommer de att avvakta fram till senare delen av året innan räntan börjar höjas igen. Jag tror dock att ekonomin kommer att ta fart oväntat snabbt under 2010 vilket kommer att ge räntehöjningar redan under de andra kvartalet. Jag tror att vi kan förvänta oss en total höjning av reporäntan på mellan 75-100 punkter under 2010.

Vilka marknader ska jag satsa på i mitt fondsparande 2010?
Du bör alltid ha en risknivå i ditt fondsparande som motsvarar den riskprofil som du har som investerare underbyggt med lågriskfonder, globalfonder och breda regionfonder. Gällande kryddan i portföljen bör du blicka mot tillväxtmarknader och specialinriktade fonder exempelvis råvaror. Många tillväxtmarknader har en låg skuldsättning hos konsumenterna vilket skyndat på återhämtningen i ländernas ekonomi. Jag tror att vi kommer att få se en fortsatt positiv uppgång i Ryssland under nästa år, Kina kommer att flytta fram sina positioner som en av världens viktigaste ekonomier och Brasilen kommer att gå från klarhet till klarhet. Jag skulle dessutom investera i en bred råvarufond för att följa med effekterna av en ökad efterfrågan  och förbättrad världsekonomi.

När vi summerar 2010 får vi se hur det blev, lycka till med dina investeringar!

Nu är det dags att ta fram spåkulan och försöka sig på att förutse hur 2010 blir. Jag och Christian har kommit överens om att inbördes svara på nedan frågor. Här kommer min syn på 2010:

Var står den svenska börsen om 1 år?

Jag tror på ett ganska bra börsår i Sverige. Vi har lämnat det värsta av finanskrisen bakom oss, och även om arbetslösheten ser ut att bli hög, bedömer jag att företagen kommer få och visa på bättre framtidsutsikter vilket kommer innebär en fortsatt börsuppgång. Mitt tips är att börsen (OMX All Share) ökar med 15 % under 2010.

Vad händer med dollarn under 2009?

Dollarna har haft det tufft under 2009 och jag ser ingen anledning att detta ska förändra sig märkbart under 2010. Det är bara att inse att dollarn och USA ekonomi inte kommer återgå till sina glansdagar. Dollarn kommer fortsatt vara ”svag” mot kronan, men jag förväntar mig ändå en mindre förstärkning. Idag står dollarn i 7,18 USD/SEK och i slutet av 2010 tror jag kursen är 7,35 USD/SEK.

Vad händer med oljepriset under 2009?

Oljepriset (Brent) har haft en stabil resa uppåt under 2009 och ligger just nu på 77,99 USD/Fat (Brent). Det är dock långt kvar till 2008 års nivåer då oljepriset rusade över 140 USD/Fat. Allt annat lika så bedömer jag att oljepriset sakta men säkert kommer fortsätta sin stigning från 2009 även under 2010. Krig eller temperaturen i världsekonomin brukar få oljepriset att åka jojo åt endera hållet så denna gissning känns extra osäker. Men jag tror att i slutet av 2010 så kostar ett fat olja 93 USD.

Vad kan vi förvänta oss av Ingves under 2010?

Vi kan nog inte förvänta sig något exceptionellt av Riksbanken gällande styrräntan under 2010. Med stor sannolikhet kommer de följa den utstakade räntebanan och det känns väldigt osannolikt att de kommer höja räntan tidigare än planerat även om Sveriges ekonomi utvecklar sig bättre än väntat. I slutet av 2010 har vi en reporänta om 0,5 % i Sverige (idag är den 0,25 %)

Vilka marknader ska jag satsa på i mitt fondsparande 2010?

I de ekonomier som växer mest. Är man långsiktig i sitt sparande och är beredd att ta lite risk ska man satsa i de marknader och länder som har bäst tillväxtpotential. Just nu, och även för 2010, så tycker jag BRIC-länderna står i en klass för sig själv. BRIC står för Brasilien, Ryssland, Indien och Kina och detta är marknader som jag tycker är extra intressanta att fortsätta investera i under 2010. Mina två favoriter bland dessa fyra länder är Kina och Brasilien.

Passa gärna på att svara i vår omröstning till höger om hur du tror den svenska börsen kommer utveckla sig under 2010.

Gott nytt år!

Ett vanligt förekommande och växande problem är att företag med finansklingande namn kontaktar privatpersoner via telefon för att erbjuda ”unika” investeringsmöjligheter. Företagen har tagit sig namn som lätt kan förknippas med etablerade finansaktörer och bedriver hård försäljning via telefon.  Det finns en uppsjö av företag som verkar på den svenska marknaden och deras erbjudanden skiljer sig självklart markant åt. Bakom vissa företag finns det ingen substans alls medan vissa säkert har något finansiellt instrument i grunden, gemensamt för alla är dock att de har sina egna intressen i fokus.

Jag vill därför höja ett varningens finger för all finansiell försäljning via telefon. Investera aldrig i någonting via telefon framförallt inte av företag som du inte känner igen. Har du en etablerad kundrelation med ett finansiellt företag så kan du självklart göra affärer via telefon lika enkelt som du kan bedriva dina affärer via internet.

Om du ändå funderar på att hoppa på ett investeringsförslag du fått av något okänt företag som approcherat dig via telefon, vill jag ge dig två tips innan du bestämmer dig.

Hyr filmen Boiler Room från 2000 skriven av Ben Younger, den ger en bra bild av hur denna marknad fungerar.

Om du fortfarande är lika sugen på att gå in i den okända investeringen bör du gå in leta efter det aktuella företaget på Finansinspektionens lista med företag som de varnar för, den så kallade varningslistan.

Dagens industri har lyft upp ännu ett exempel på en liten kapitalförvaltare som hamnat i blåsväder.  Ett antal kunder har stämt Kapitalförvaltaren Advice för felaktig förvaltning med stora förluster som följd. Enligt DI handlar de i flera av de aktuella fallen om diskretionär förvaltning där mandatet avsett lågriskförvaltning men där kapitalförvaltaren har investerat pengarna i hävstångscertifikat.  Förespråkaren för denna typ av förvaltning kan hävda att missnöjda kunder alltid tar till orda när marknaden går mot dem och att de sällan klagar när de gör stora vinster på sina placeringar. Huruvida det diskretionära avtalet i detta fall reglerat förvaltarens mandat att gå in i dessa riskfyllda placeringar vet jag inte och låter vara osagt.

Jag vill dock höja ett varningens finger för denna typ av kapitalförvaltningsfirmor, diskretionär förvaltning och framförallt för Strukturerade produkter.

Strukturerade produkter är till för att säljas inte för att köpas. Skaparen av Strukturerade produkter är sällan återförsäljare, och det tas ut höga ersättningar i alla led. Anledningen till att Kapitalförvaltningsfirmor och försäkringsmäklare talar sig varma om Strukturerade Produkter är att de själva tjänar mycket pengar på det i form av kick back och courtage, samt att produkterna under löptiden kan omsättas med nya ersättningar till förvaltaren som följd.  Produkterna saluförs ofta som riskfria med garanterad avkastning vilket i få fall stämmer överrens med verkligheten.

Jag skulle aldrig investera mina pengar i någon form av Strukturerad produkter av följande anledningar:

• Att få tillbaka det investerade beloppet efter löptiden är för mig en förlust jämfört med att investera i en ränteplacering.
• Att få tillbaka det investerade beloppet är inte garanterat då det är beroende av utfärdaren av instrumentet.
• Att pengarna är låsta under löptiden, det går i de flesta fall att sälja sina produkter på en andrahandsmarknad men ofta till ett lågt pris då det saknas ett riktigt marknadspris
• Att det oftast finns bättre och billigare sätt att investera i den underliggande marknaden.
• Att optionen saknar marknadsvärde. Som köpare har jag inga möjligheter att bedöma värdet på produktens optionsdel, optionen är prissatt och skapad av utfärdaren.
• Att kostnaden för strukturerade produkter är alldeles för hög. Beroende på hur produkten är sammansatt och dess villkor kan det krävas en relativt hög uppgång i den underliggande marknaden innan jag ens är tillbaka på mitt startvärde.
• Att uppsidan ofta är begränsad och reglerad av utfärdaren.
• Att det saknas transparens i produkten och i den ersättning som ofta betalas ut i flera led till utfärdare, förmedlare och återförsäljare.

Om du funderar på att investera i strukturerade produkter. Se till att förstå vad du investerar i, begär full transparens och försök att befinna er så nära utfärdaren som möjligt, ju längre från utfärdaren du befinner dig desto dyrare är produkten.  Jag skulle dock inte rekommendera något att investera sina pengar i Strukturerade produkter.

Jag skrev nyligen om det positiva beskedet att ökningen av konkurser minskar. Idag läste jag i SVD att antal betalningsföreläggande ökade med 70 % i Stockholm och 40 % i hela riket under november. Detta är såklart en oroande siffra men inte så oväntad då vi kommit ganska långt in i lågkonjunkturen.

Ett betalningsföreläggande är när någon som inte fått betalt vänder sig till Kronofogden för att få hjälp att driva in skulden. Det har alltså gått ganska långt när ett företag börjar begära betalningsföreläggande.

Att företag blir sämre på att betala sin räkningar i tid är inte alls bra då det skapar tråkiga följdeffekter för de bolag som drabbas. Företag som egentligen är sunda och välmående får helt plötsligt kassaflödesproblem för att deras kunder har det svårt i lågkonjunkturen. Det blir snabbt en väldigt ond cirkel.

Nu är detta som sagt inte så förvånande. För många företag har 2009 varit ett svårt år och efter att ha härdat ut under början av lågkonjunkturen är det naturligt att fler och fler företag har svårare och svårare att stå emot. I och med att ökningen i konkurser minskar är det som tur sannolikt att ökningen av betalningsföreläggande också kommer minska framgent. Vi får hoppas det i alla fall.

Danske banks ekonomer har väckt nytt liv i den så hårt diskuterade teorin om Decoupling. Teorin går ut på att världen minskat sitt beroende av USA:s ekonomi, vilket skulle innebära att övriga länders konjunktur kan gå bra trots att USA:s konjunktur går dåligt.

Förespråkare för teorin fick sig en tankeställare i och med finanskrisen, som började i USA och sedan spreds över världen som en löpeld.  Finanskrisen drabbade även världens utvecklingsländer hårt med stora börsfall som följd.  Nu börjar dock ekonomer världen över återigen att diskutera Decoupling. Anledningen till att teorin åter hamnat i fokus är den snabba återhämtning vi sett i vissa delar av världen. Tittar vi på Asien så befinner sig de flesta länder (exklusive Japan) på samma nivå i industriproduktionen som före finanskrisen. Prognoserna gällande framtida tillväxt i BNP för dessa länder, ligger även mycket över prognoserna för USA och Europa. Är detta ett spår av Decoupling?

Jag är övertygad om att vi just nu bevittnar ett maktskifte i världsekonomin där tillväxtländerna med Kina i spetsen kommer att få en ökad betydelse för konjunkturläget i resten av världen.  I många tillväxtländer ser vi en betydligt lägre privat belåningsgrad samt ökade möjligheter till inhemsk konsumtionskraft. Detta är bakgrunden till den snabbare återhämtningen i dessa regioner då deras stimulanspaket fått snabbare och bättre effekt på de enskilda ländernas ekonomi. På dagens världsmarknad kommer de stora kriserna alltid att få en global genomslagskraft, men vi kommer framöver förmodligen att få se ett minskat beroende av konjunkturen i USA.  I takt med att tillväxtekonomierna växer kommer deras beroende av USA att minska, men frågan är om detta beroende inte bara ersätts av ett ökat beroende av någon annan ekonomisk supermakt?

Kommer vi framöver att få se ett ökat beroende av konjunkturen i Kina, eller kommer ett mer samlat EU att kunna fungera som motor i världsekonomin? Jag tror att USA:s position som ekonomisk motor kommer att avmattas framöver och att Kina kommer att spela en större roll för världskonjunkturen.

Jag skulle egentligen inte skriva mer om finanskrisen men kan helt enkelt låta bli… Ramlade över en ”positiv” statistik från UC som jag missat tidigare. Under augusti och september i år minskade ökningstakten på  företagskonkurser avsevärt jämfört med hur det såg ut under våren och tidigare under sommaren. Antalet konkurser ligger fortfarande på en historiskt hög nivå men en kraftig minskning i ökningstakten tolkar i alla fall jag som ett viktigt steg i rätt riktning.

Antalet företag, och privatpersoner för den delen, som går i konkurs är en väldigt bra indikator var konjunkturen är på väg. I motsats till börsen som nästan alltid ligger flera steg före konjunkturen ligger antalet konkurser sent i konjunkturcykeln. Detta är såklart helt logiskt då det är i slutet av en konjunktur som de företag som har det svårast stryker med i krisens spår.

Med tanke på att börsen stigit kraftigt i år och att ökningen av antalet konkurser har minskat blir jag än mer övertygad om att vi är på väg uppåt i konjunkturen igen, även om jag tror det tar lång tid till vi har någon form av högkonjunktur igen. Kanske vi är där om 2 år.

Jag har även läst att antalet privatpersoner som gått i konkurs eller fått betalningsanmärkning inte har ökat så mycket som man förväntat sig under krisen. Det hänger nog samman med att under större delen av krisen var arbetslösheten på ganska ”låg” nivå. Frågan är om vi nu i slutet av finanskrisen får se fler privatpersoner som hamnar i ekonomiskt trångmål. Med tanke på den förväntade ökningen av julförsäljningen så tyder inget på detta, eller det är kanske det som den gör…